IT'S ME

antar att jag åter igen har ignorerat det. det är det jag gör. trycker det ifrån mig. sedan glider det sakta men djupt in. och det blir ett faktum. att allt kommer på en gång och ja kan inte hantera det.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0